victoriatrammer

Där satt jag i gräset och kollade på stråna, tupp eller höna, det spelade ingen roll, jag torkade tårarna och gick hem.

Det luktade tomt i huset, det luktade ensamhet, och det luktade styrka.

Jag ville försvinna, jag undrade var pappa var, men istället gick jag in i badrummet och borstade tänderna och kröp ner i en säng i övervåningen istället, som ingen sovit i på ett år.

Jag låste dörren.

Bara för att få lugn och känna trygghet där mittemellan 4 väggar på 15 kvadrat, det var trygghet. Bara för att få sova.

Vaknar av att ljuset springer in genom fönstret jag inser att det är snart dags att gå upp, upp till skolan igen sista året, måste va bra, jag vrider mig omkring och önskar att jag fick sova en minut till bara som om det skulle hjälpa..

Svälja vakna gå upp starka jag, upp till skolan.

Tänk om jag fick vara så där liten igen, då alla skrattade bara jag log. Tänk om någon tyckte om en så mycket igen….

Torsdag!  Idag är det handla mat dags! Jag är exalterad för jag får plocka vad jag vill i vagnen, men jag äter inget men bara att få frysa in maten gör mig lycklig.

Jag plockar i massor, pizza, kakor, chips, pommes frites, kött allt jag inte äter, jo sen plockar jag i några paket med riskakor och tonfisk. Sen åker vi hem, pappa hjälper mig att stapla in allt i frysen, vi får slänga lite av mina rulltårtor och kakor som jag bakat för att allt ska rymmas. Sen går han, nöjd att han har gett sin dotter mat, jag nöjd trygg att det finns mat som jag inte äter men vet att det finns, går ner en trappa i källaren sitter framför spegeln och tittar, allt jag ser är en ful människa , en ful människa som ingen kan älska, en ensam mäninska.

Jag lägger mig ner i sängen och drar åt mig täcket , imorgon är en ny dag.

fredag, pappa kollar att jag städat mitt rum, sen står han kvar i dörr öppningen och för första gången ser han så sårbar ut han frågar – Du kommer väl inte lämna mig nu? Du är det bästa jag har.

`Nej säger jag så klart inte.

Han går och jag sätter mig framför spegeln känner mig sårbar, lämnad och ensam igen.

Varför inte stanna?

Jag orkar inte så mycket mer jag lägger mig i sängen och önskar att jag inte ska vakna igen.