Håll till godo men dikten
Haft fullt upp i veckan med inskolning på dagis, därav att jag ej hunnit skriva så mycket, igår somnade vi alla tre klockan sju, utmattade av inskolningen ……helt otroligt!
Jag har massor som jag vill skriva om men morgon kanske, för just nu har jag lovat mig själv att faktiskt sätta mig ner och rita en "idé" på en tavla jag vill göra fast jag gör den i akvarell…. jag ska lägga upp sen …
Men i brist på saker att skriva så kanske jag kan lägga in en dikt jag skrivit även om det var ett tag sen jag skrev den … men håll till godo!
Till min Eduardo
I skymningen när du tog mina händer
och varsamt med dina
flätade dem samman
omsveptes jag av din beröring
och en stilla närhet
tog sin allra första början
en närhet som förgyllde
de tomma lösa väggarna
där våra andetag
sakta ringlade sin väg ut mot sin rymd
medan skuggor utanför passerade förbi
och himlen sitt mörker sänkte ned
bakom vår rygg
utan en tanke att stanna tiden
men vad gjorde väl det
när livet plötsligt blev så oändligt vackert
där i våra sammanflätade händer
De är så jag vill förklara den
den ljuvaste av kärlekar,
den vackraste av alla mina sinnen,
den vackraste av alla känslor
Jag älskar dig idag imorgon och för alltid
Kommentarer
Trackback
