Please add a comment on my poems . . . or don't read them at all.

Jag undrar om jag ska göra Bloppis? Fast med tavlor? Jag vill köpa ny färg osv och måla nytt så varför inte ….
Funkar inte det kan jag ha det med mina klänningar fast, de är svårare att skiljas från, såg jag en fin klänning och den var för stor eller för liten köpte jag den ändå, jag samlar på vackra klänningar och nu har jag en hel del . . . .  den dyraste jag köpte gick på  3700kr och den har jag aldrig använt prislappen sitter kvar, men den är vacker!
Vi får se vad jag hittar på först och främst vill jag sälja konst …..
Men kommer nog lägga upp kläder här, som jag samlat på mig,  som är jätte fina!!!!!!!!!! jag bevarar dom bra.
Hur som helst suttit och skrivit och skrivit , ( den lilla tid jag fick själv idag, E sa efter 5 min , " nääää nu får du ta över) när det gällde att söva …. jag tycker att jag tar för mycket på mig, medan han är i skolan sen hemma skriver att jag inte får utrymme för mitt.
Men jag vill inte klaga heller för det är mysigt att sova med Juni, men inte när jag ska göra annat.
Idag blev jag klar med den del av boken jag skall skicka till Unni, jag hoppas jag kan få kritik t baka eller ett stort JAAAAAAA sist blev det ett ja, och jag tror hon kan hjälpa.
Hur som helst här kommer lite ex från min bok , håll till godo!

Det är tyst, lugnt inte ett ljud knappt ett andetag.

 

Ett lugn som borde fyllas av annat

 

Glaset skimrar i ljuset halv fullt av rött sken

Ett sken som borde ge skuggor av annat

 

Du sväljer långsamt

 

Tystnaden ligger fortfarande tjock som en dimma,

Kring våra kroppar, kring våra ord som vi inte uttalar, men som ligger i luften och svävar.

 

Som en skugga

 

I den tomma tystnaden

 

Och jag säger heller inte ett ord

Inte du heller

 

Handen öppnar sig och mina fingrar sträcker sig ut,

Ut

 

 

 

 

 

 

När allting gör ont

 

Hur ska man prata med varandra när man inte längre kan säga orden till den kära

 

När man ser skuggan redan bakom hörnet

Vi är mils avstånd från att vara nära

 

När själens hjärta redan börjat sakna dina andetag i rummet bredvid

 

Man vill skrika ut, hålla fast, springa bort, inte blunda, krypa in i ditt skinn

 

När saltvatten rinner och jag tvekar,

 

Om Du någonsin var och fortfarande är min?

 

Det eviga kanske bara var till låns

 

 

 

Jag vill linda dig runt min arm, utan att släppa taget mer än, lite i taget

 

Jag vill omringa din kropp i en orkan, men ändå låta dig stå kvar

 

Jag vill vara som en vind som smeker dina fötter och lindar sig uppåt

 

Jag vill kväva och sedan ge dig syre, ge dig all luft att andas genom mig

 

Jag vill ge dig luft, fast bara genom mig

Du kisar så det rynkas i pannan, händerna fumlar omkring på tangentbordet, när du söker texten

 

När du söker orden, som ska fastna på ditt vita ark

 

Grymtar sakta, ger mig en irriterad blick

 

 

Du letar orden

 

Perfekta

Svåra

 

Flytande rytm som en melodi

 

Du vrider din kropp, ska det vara i moll, dur eller melankoli

 

Söker gör du, ingen får blanda sig i

 

Ditt vita ark ska vara dina ord

 

Inte ens jag kan säga , ORD, inget får vara vi

 

Bara dina

 

Även om du inte vet om det så är allt inom dig tankar, känslor, ord

Mina

 

 

 

 

Lite av varje, tristess, vardag, blöjor, nudlar, välling och dagens intima stunder är en puss på munnen.

Spagetti med köttfärssås på kläderna, tights och en stor skjorta, dölja alla kilon

Snabb torka håret en smink på 3 minuter

Mys lugn, en pizza och en film kramas i soffan somnar andetag vid andetag

Mamma klockan e tidigt

Sömndruckna, välling, mamma, pappa gråta, kramas svettiga varma somna ihop alla tre


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0