victoriatrammer

Kan någon ta vid,

livet faller mig ur händerna.

Hur lär man sig att stå

utan att hålla upp händerna, för andra att ta stöd

Vart finns orken att förstå

utan att dränera sig själv

Vem ser utan att behöva tala

Så i helsike vem bär sig

när det blir tungt vem

lyckas när du brister – vem plockar

resterna, vem slevar

Två betongstenar – ”hur står du ut?” – undrar hon.

Bär kärleken alla mina brister

på sina axlar

Hur långt kan de falla innan det

blir för tungt...vem räddar den

ensamstående ängeln då jag

tvinnar

Lemmar överallt, klängandes efter

förbjuden frukt att slicka i sig

då jag ramlar

Bomber av ord – tal